fredag 29 juni 2012

Oljepriset bottnar!

Brentoljan stiger rejält idag. Just nu upp närmare 7 %. Ser ut att bli en av de största plusveckorna de senaste 4 åren. Den omedelbara orsaken är förstås QEuro, dvs man trycker mer pengar i Europa (och kommer därmed att öka skulderna). Men finansmarknaderna är nöjda och betr oljan tror man förstås på ökad efterfrågan framöver vilket höjer oljepriset, åtminstone kortsiktigt.




Bilden visar Brent-oljan i weekly där jag lagt in 52 veckors glidande medelvärde vilket ansluter till mitt inlägg Peak Oil Price där jag uttryckte följande:

Nu kan förstås olika händelser få oljepriset att svänga rejät utanför den ramen (Eurokris, Iran etc) så därför säger jag att 52-veckors glidande medelvärde kommer att vara 110 dollar per fat +/- 5 dollar under minst ett år från nu.

Man kan notera att medelvärdet är sakta sjunkande men ligger fortfarande över "centralnivån" 110 dollar per fat.

Förutom QEuro och den just nu småputtrande Iran-frågan finns en annan faktor som sannolikt får oljepriset att stiga de närmaste veckorna/månaderna, nämligen Saudi-Arabiens behov av relativt högt oljepris för att klara sin budget. Man har å ena sidan kämpat rätt hårt för att öka produktionen i rädsla för att ett alltför högt oljepris ska sänka världsekonomin (och lyckats rätt bra). Den processen började i samband med Libyens produktionsbortfall förra året.

Å andra sidan, det är även svårt att plötsligt minska produktionen av rent planeringstekniska skäl (kontrakt med leverantörer, oljetankers etc), men jag tror att man planerat för just detta för att inte oljepriset ska falla alltför mycket. Nu kom QEuro lite opassande för Saudierna om man, som jag tror, redan beslutat att minska produktionen samtidigt som efterfrågan förväntas öka (verklig eller inbillad).

Resultatet på några veckors sikt torde bli en kraftig oljeprisuppgång. Helt oväntat har Saudiarabien och Europa hamnat i otakt, vilket tillsammans ger momentum uppåt för oljepriset. Om dessutom Iran-frågan skulle hetta till igen inom kort så ger det ytterligare skjuts uppåt. Sammantaget håller jag benhårt fast vid prognosen ovan, dvs ett i princip stillatående oljepris för 52-veckors glidande medelvärde.

Nu är det ledighet på g så det blir nog inte fler inlägg på några veckor, men man vet aldrig ;-)

Önskar alla läsare en Trevlig Sommar!

Tillägg: Saudiarabien anses vara världens enda "Swing-producer", dvs det enda land som i betydande omfattning kan påverka priset genom att "stänga och öppna sina oljekranar". Man kan förstås ganska lätt stänga kranar fortfarande, men det blir allt svårare att öppna dom (tar betydligt längre tid än förr).

Tillägg2 :  Gail Tverberg

onsdag 27 juni 2012

Det ekonomiska välståndets transportberoende

Två grundläggande förutsättningar för ekonomiskt välstånd är:

1 Ett väl fungerande elsystem
2 God tillgång till transporter

Bägge behoven måste också kunna tillgodoses mot rimlig kostnad, men i detta inlägg lämnar jag prisets inverkan åt sitt eget lilla öde. Jag anser också att elsystemet är allra viktigast, men nedan behandlar jag enbart transportsektorn.

Det här är också en fortsättning på inläggen Europas oljeförbrukning - en analys och Sveriges oljeberoende större än du tror! I det senare fick jag en kommentar som gick ut på att Sverige importerar betydligt mer råolja än vi använder. Detta eftersom Preem exporterar en massa oljeprodukter, dvs att BP:s data för Oil Consumption överskattar Sveriges oljeberoende. Jag kände till detta faktum, men visste inte att andelen var så stor. Efter att ha grävt lite på nätet, speciellt hos eurostat fick jag fatt på siffror för slutlig användning av petroleumprodukter uppdelat på sektorer, bla. transportsektorn. Det resulterade i nedanstående graf som är betydligt säkrare än motsvarande i förra inlägget.



Ovan är alla EU:s 27 länder men exkl Luxemburg (som alltid är ett specialfall). Dessutom finns Turkiet, Schweiz och Norge. Länderna är sorterade efter transportberoendet. Man ser att Sverige inte är en värsting i klassen, men ligger över EU27-snittet tillsammans med en massa andra jämförbara länder (betr ekonomiskt välstånd). Vi har alltså inte brutit nåt oljeberoende jämfört med övriga Europa när man tittar på transportsektorn. Vi är lika goda kålsupare som alla andra.

Nedanstående bild är också en vidareutveckling från senaste inlägget.


Bilden innehåller massor med informationer "en bild säger mer än tusen ord" så man bör studera den en stund. Det mest dramatiska i mitt tycke är den stenhårda korrelationen mellan ekonomiskt välstånd och transportsektorns oljeförbrukning. Trendlinjen har en korrelationskoefficient på 0,88 inkl Kina och USA, men exkl Norge och Cypern. (Betr Kina och USA är mina data ej helt säkra, men storleksordningarna är rätt.)

Korrelationen kan utryckas på följande sätt:

Om det ekonomiska välståndet ökar med 10 % så ökar transportbehovet med 7 %.

Här ska man dock komma ihåg att transportbehovet i absoluta tal ökar betydligt snabbare beroende på befolkningsökningen (eftersom bilden visar behovet per capita).

Norge är den enda oljeexportören av betydelse av dessa länder (Danmark får ursäkta) och är en outliner, men det må vara dom förlåtet. Vad Cypern sysslat med vet jag inte men jag vet att dom ansökt om nödlån....

I övrigt alltså en benhård korrelation. Nu är inte korrelation samma sak som kausalitet. Alltså, man kan förstås inte börja köra en massa skrot fram och tillbaka på vägarna och tro att det ska resultera i ekonomiskt välstånd. Däremot torde det omvända gälla, dvs att ökat ekonomiskt välstånd medför ökat transportbehov. Dessutom innebär minskat välstånd (recession) att transportbehovet minskar. Det är lätt att visa i en graf även om jag inte gör det här.

Den sista varianten är vad som händer om inte transportbehovet kan tillgodoses mot rimlig kostnad? En inte alltför vild gissning är att det ekonomiska välståndet då kommer att minska.

Och slutligen några ord om ekonomiskt välstånd. Vad är ekonomiskt välstånd egentligen? Är det att äga en nästan ny bil? I så fall är jag oerhört fattig ;-)

Men kanske handlar det om livskvalitet? I så fall borde dock den genomsnittlige amerikanen ha en livskvalité som är runt 8 gånger högre än den genomsnittlige Kinesen. Tillåt mig tvivla även om jag inte vet hur man mäter livskvalité.

Men kanske handlar det om lycka. Medelsvensson borde i så fall vara runt sex gånger så lycklig som den genomsnittlige Kinesen.

Själv har jag alltså minskat mitt bilåkande till grovt sett hälften jämfört med medelsvensson. Jag borde då ha ett betydligt sämre ekonomiskt välstånd och vara olycklig. Men det är jag inte. Tvärtom är jag lycklig de få mil jag kör med min 12 år gamla bil. Nästan som att vara barn igen och få köra radiobil på Gröna Lund. Det är sexigt.

Den dan folk på fikarasten skryter om hur lite man kört senaste månaden finns det hopp. Jämfört med att man nu skryter om den nya stora bilens låga bränsleförbrukning per mil.

Det måste bli sexigt att minska oljeberoendet i absoluta tal, inte bara per mil. Fram till dess gäller den stenhårda korrelationen. Det krävs ett globalt mentalt paradigmskifte för att få till en ändring. Alternativt att oljetillgången minskar rejält så det hela sker med hjälp av den tvingande verkligheten.

måndag 25 juni 2012

Sveriges oljeberoende större än du tror!

Sverige har runt 9,5 miljoner medborgare medan världen i höstas passerade 7 miljarder. Sverges andel av den globala befolkningen blir då 9,5/7000 = 0,136 %.

Enligt senaste statistiken från BP så förbrukade vi 305000 fat olja per dag under år 2011. Det är 0,35 % av totala världsförbrukningen som 2011 låg vid 88 milj fat per dag.

För att komma ner till ett fiktivt världsgenomsnitt borde vi dra ner oljeförbukningen till 0,00136 x 88 milj = 120000 fat per dag. Det skulle innebära en minskning med 60 % från dagsläget. Bilisten som kör 1500 mil per år skulle behöva dra ner bilåkandet till 600 mil per år. (Själv har jag gjort just detta.) Samt att alla andra transporter skulle behöva minska ännu mer (om man vill behålla den lilla del av oljeförbrukningen som går till annat än transporter).

Vi i Sverige har grovt sett halverat oljeförbrukningen sen toppen på 70-talet, men ovanstående lek med siffror tycker jag visar att vi i ett globalt perspektiv inte är så duktiga som vi kanske tror. Detta var information till alla "klimatsmarta" -  och jag hoppas nån kan rädda mig från detta vedervärdiga ord - kan man införa ett förbud vore jag tacksam.

Nåväl

I gårdagens inlägg Europas oljeförbrukning - en analys tittade jag lite på utvecklingen de senaste decennierna och identifierade två grupper av länder, dels de vars oljeförbrukning toppade i samband med 70-talets oljekriser och dels de med sentida topp. (Sverige hör förstås till den förstnämnda gruppen.) Jag visade också oljeförbrukningar per capita och där fanns Sverige med, men det framgick kanske inte så tydligt var vi befinner oss i jämförelse med andra Europeiska länder. Därav nedanstående bild.



Länderna är desamma 22 st som i förra inlägget. De är sorterade efter oljeförbrukning per capita för transporter. Man kan konstatera att Sverige är en värsting. Endast Benelux och Norge ligger högre. (Sorterat för total oljeförbrukning ligger vi på plats sju).

Man ser också att det är transportsektorn som står för den överlägset största delen av oljeförbrukningen och det gäller samtliga länder.

Men det kanske inte är så farligt? Kanske har vi råd att betala för oljan många år framöver trots Peak Oil?


Den gula pluppen i bilden ovan är Sverige och visar att vi förbrukar mer olja i transportsektorn per BNP-krona än de flesta andra länderna. Endast Benelux och Norge är sämre, men Norge har ju en del egen olja att ta av.

Bilden visar också att det finns ett samband mellan oljeförbrukning för transporter och BNP. Det är en god överensstämmelse mellan oljeförbrukning för transporter och BNP. Trendlinjen är en potensfunktion på formen y=ax^b som i princip börjar i origo, dvs har man ingen oljeförbrukning så är BNP=0. Eller tvärtom.

Men Sverige ska ju räddas av alternativa bränslen? Jodå, en mindre del av BNP kan nog behållas även utan oljetillgång, men det blir inte mycket. (Bild från energimyndigheten)


Det såg rätt bra ut i början. Trenden såg ut att vara exponentiellt växande, men den tendensen har försvunnit de senaste åren. År 2010 hade alternativa bränslena nått knappt 6 %. Om trenden fortsätter kanske det blir 12 % år 2020 och 18 % 2030 (av nuvarande oljeförbrukning). Men om man drar ut trenderna för Export Land Model så blir det nog mestadels häst & vagn inom 20 år vilket jag visade här .

Beträffande de alternativa bränslena är det värre än det ser ut ovan vilket följande bild visar (Energimyndigheten).


År 2010 användes 64 % av de alternativa bränlena för låginblandning i fossilbränslen. De 5% etanol som blandas in i de vanliga bensinen är nästan värdelös utan tillgång på olja. (Motsvarande för FAME). Man kan förstås använda etanolen till E85-bränsle istället (om man har fordon till det och om etanolen finns tillgänglig på världsmarknaden) men det motsvarar ändå bara ett par procent av dagens transporter.

Återstår eldrivna fordon (tåg, buss, moppe, cykel men knappast bil) men det får bli en annan gång.

Slutsatser:

1 När det gäller oljeberoende är Sverige en värsting i klassen.

2 Transportsektorn är en mardröm.

3 Det är klokt att göra som jag, dvs minska bilåkandet med 60 %. som ett gott första steg. 

söndag 24 juni 2012

Europas oljeförbrukning - en analys

För nån vecka sen kom BP med sin Statistical Review 2012 där man gratis kan ladda ner en Excelfil med alla data vilket är min källa till alla oljesiffror i detta inlägg. Jag hade några gamla grafer som jag ville uppdatera samt att jag var intresserad av hur det går med PIIGS-ländernas oljeförbrukning i skuggan av den ekonomiska krisen. Det hela resulterade dock i nedanstående analys som blev lite mer djupgående än jag tänkte mig från början. Håll till godo.

Inledningsvis en bild över 22 st Europeiska länders oljeförbrukning sorterade i bokstavsordning.


Bilden är egentligen inte så intressant för den som är bekant med Peak Oil, men man kan notera att dessa 22 länders sammanlagda oljeförbrukning toppade redan under 70-talets oljekriser. Man kan också notera en relativt kraftig nedgång de senaste åren. BP har inte med alla länder, men de som saknas är små och har ingen avgörande betydelse för denna analys. Saknade länder är ex.vis Malta, Cypern och de baltiska länderna. Det viktiga är att alla länder med betydande oljeförbrukning är med.

Jag var alltså intresserad av PIIGS-ländernas oljeförbrukning, men upptäckte att man kan dela in de 22 länderna i två tydliga grupper enligt nedan.


Ur bilden framgår två distinkta grupper. Den blå hade sin förbrukningstoppar vid 70-talets oljekriser medan den röda nådde sina toppar i samband med senaste finanskrisen. Norge (grön) satte nytt rekord 2011 och kan alltså inte sägas ha nått sin förbrukningstopp ännu. Landet är också ett specialfall eftersom man är en stor oljeexportör. Även Polen är tveksam (topp 2010?) men får vara med.

Följande bild visar de länder som hade tidiga toppar (70-talet) och är sorterade med Bulgarien underst som uppvisar största procentuella minskningen (73%). Överst Finland med 15% minskning.


Totalt har denna grupp minskat sin oljeförbrukning med 30% från 70-talstoppen. Bilden ovan skiljer sig inte speciellt mycket från den första bilden, men det är nu det intressanta börjar. Följande bild visar oljeförbrukningen för de länder med sentida topp.




Här framträder en helt annan bild. Från botten 1984 fram till toppen 2007 ökade gruppen sin oljeförbrukning med 70%! De senaste fyra åren har det dock blivit en minskning på totalt 8,5%. Man bör också notera att Grekland, Spanien, Irland och Portugal finns i denna grupp. Alltså alla PIIGS-länder utom Italien.

En jämförelse mellan den tidiga och den sena gruppen finns nedan där jag också lagt i Kinas utveckling.


Den sena gruppen är betydligt mindre i absoluta tal, men skillnaden minskar. Och man ser att Kina har kört förbi bägge grupperna de senaste åren.

Ett annat sätt att betrakta utvecklingen är den procentuella utvecklingen vilket jag gjort nedan med år 1965 som utgångspunkt (så långt tillbaka BP:s data sträcker sig).


Man ser en dramatisk utveckling för den sena gruppen som har 4-dubblat sig från 1965. Det kan jämföras med den tidiga gruppen som bara ökat med runt 30% under samma tidsperiod. För jämförelse finns även US och Total World med i bilden.

I den tidiga gruppen finns ex.vis Tyskland, Frankrike och Italien vilka är EU:s tre största ekonomier.Vidare finns England, Sverige, Finland och Danmark. Samtliga dessa var åtminstone på 80/90-talet relativt välmående ekonomier med hyfsad ekonomisk tillväxt. Ändå minskade oljeförbrukningen vilket inte alls stämmer med uppfattningen att ekonomisk tillväxt medför ökande oljeförbrukning. Fast skulle man titta på totala energianvändningen stämmer nog principen.

Nåväl

Hur kan man förklara den stora skillnaden mellan grupperna. Det är knappast skillnader i ekonomisk tillväxt. Ej heller skillnader i arbetslöshet eller sysselsättningsgrad. Det skulle dock kunna vara befolkningstillväxten. Ökad befolkning medför ökad oljeförbrukning, allt annat lika.
Och ja, tittar man på perioden 1980-2007 så har den sena gruppen haft betydligt snabbare befolkningsökning jämfört med den tidiga gruppen.



Ökningen är dubbelt så snabb för den sena gruppen. För den tidiga gruppen motsvarar det en ökning med 0,24% per år. Den sena gruppen har haft 0,45% årlig befolkningsökning. (Den globala ökningen är för närvarande ca 1,1% per år).

Befolkningsökningen förklarar alltså en del av den ökade oljeförbrukningen, men det räcker inte. Det måste också ha varit en ökning per capita vilket nedanstående bild visar.


Man ser att oljeförbrukningen per capita ökat rejält för den sena gruppen, men också att den minskat rejält för den tidiga gruppen. Det är alltså en kombination av högre befolkningstillväxt och ökad förbrukning per capita som ger den stora skillnaden i utveckling för den tidiga gruppen jämfört med den sena gruppen.

Uppdelat på länder ser det ut enligt nedan för den tidiga gruppen.



Notera att samtliga länder i gruppen uppvisar fallande oljeförbrukning per capita.

Hur ser det då ut för den sena gruppen? Jo, så här:


Samtliga länder uppvisar ökande förbrukning per capita.

Man kan fundera på vad det är för mekanism som ger detta resultat. Jag har inget bra svar, men med ovanstående statistiska fakta som grund kan man formulera följande tes:

Stark befolkningsökning medför ökande oljeförbrukning per capita.

Även det omvända bör gälla:

Svag befolkningsökning medför minskande oljeförbrukning per capita.

Varför det är så har jag inget bra svar på, men är öppen för förslag. Det tycks dock vara så att ändringar i befolkningen påverkar oljeförbrukningen per capita. Det medför en hävstång på oljeförbrukningen, dvs den ändras snabbare än vad som motsvaras av själva befolkningsförändringen.

Bägge ovanstående grupper uppvisar befolkningsökning, men den tidiga gruppen uppvisar en fallande oljeförbrukning såväl i absoluta tal som i förbrukning per capita. Det innebär att en konstant befolkning borde uppvisa en kraftigt fallande oljeförbrukning och att oljeförbrukningen globalt börjar minska kraftigt redan innan befolkningen toppar ur. Det klassiska exemplet är förtsås Ryssland där oljeförbrukningen toppade 1989 medan befolkningen började minska så smått först 1992.

Åt andra hållet tycks principen gälla åtminstone för Kina som (fortfarande) har kraftigt ökande befolkning och stigande oljeförbrukning per capita. 

Jag vet inte om ovanstående teser är globalt allmängiltiga och i så fall varför, men fundera gärna vidare i dessa banor.

Förutom BP har jag använt följande källor (befolkningsstatistik):


lördag 16 juni 2012

"Peeking at Peak Oil" goes live

Man får tycka vad man vill om Peak Oil och sånt, men det är en medborgerlig plikt att se denna video med en möjlig framtida Nobelpristagare (inom tio år). Hör till allmänbildningen....

http://peakoil.com/geology/peaking-at-peak-oil-kjell-aleklett/

Tillägg: Bilderna till föredraget finns som PDF här.

onsdag 6 juni 2012

Ekonomisk kollaps för nybörjare

Glöm komplicerade flödesscheman, scenarier och statliga banksystem. Aldrig förr har den globala ekonomiska kollapsen varit så lätt att förstå ...

http://www.zerohedge.com/news/global-economic-collapse-dummies

(Ett kort inlägg, men jag kunde bara inte låta bli)

söndag 3 juni 2012

Rysslandsbörsen åter vid vägskäl

I höstas, närmare bestämt 13 oktober skrev jag lite om Rysslandsbörsen. Jag identifierade nivån 1200 för RTSI som mycket viktig:

Nyligen har alltså RTSI återigen vänt mycket nära 1200 (1200,34 för att vara exakt). Om tidigare mönster gäller även denna gång så bör RTSI stå inför ett antal månaders uppgång under förutsättning att det inte blir en omedelbar krasch ner genom 1200-nivån.

Och:

Det kan bli en ny stor nedgång efter en trolig topp i april-maj nästa år.

Utfallet av den prognosen blev att RTSI toppade i mars i år vid drygt 1750 efter en uppgång på närmare 50% under ett halvårs tid. Därefter har RTSI åter fallit ner till 1200 på 3,5 månader. RTSI nådde i fredags ner till 1200,67 som lägst och stängde vid 1227,65.

Ovan är historia, men i rådande globala marknad hade RTSI-prognosen förstås stöd av säsongsmönstret som jag skrev om 16 oktober och 15 april.

Nu är det ganska självklart med en uppstuds. Den kan dock bli klar på någon dag men kan också fortsätta några veckor. Jag tror dock att RTSI kommer att falla igenom stödet vid 1200 innan sommaren är slut, säg före 31 augusti (för att vara på säkra sidan). Alltså fortsatt ner efter nån form av begränsad uppstuds.



Målet på nedsidan är en bit under 700 om man tittar på den snygga HS som bildats (HS=huvud-skuldraformation). Vid 700 finns dock inget naturligt stöd så mer troligt är att RTSI kommar att krascha ner till tidigare kraschbotten vid 500 där en hyfsat stabil botten kan sättas nångång frampå höstkanten. Vi får se hur det går, men Rysslandsfonder bör avvecklas omedelbart om det inte redan är gjort.

Har också upptäckt att det amerikanska oljeserviceindexet OSX följer RTSI slaviskt (eller kanske tvärtom). OSX är också jämförelseindex för ex.vis den norska fonden Odin Offshore som alltså även den är körd tills vidare. Se nedan.