söndag 17 juli 2011

När upphör "Business as Usual"?

Att evig tillväxt är omöjlig är fullständigt självklart. Den som inte är övertygad kan titta  här.

"The greatest shortcoming of the human race is our inability to understand the exponential function."
Detta avser all slags tillväxt, men här avser jag förstås ekonomisk tillväxt vilket jag fortsättningsvis kallar tillväxt kort och gott.

Tillväxt har historiskt alltid medfört ökad användning av naturresurser och ökad energianvändning eftersom det krävs råvaror och energi för att tillverka varor (och tjänster), samt en massa energi för transporter hit och dit.

Hela det nuvarande ekonomiska systemet bygger på tillväxt. Det finns förstås tillfälliga avbrott i form av mer eller mindre allvarliga recessioner, men dom är en del av systemet. Under en recession fortsätter det ekonomiska systemet att fungera. De flesta ekonomiska institutioner förblir intakta även om det ibland kan bli rejält otrevligt. Men det är ändå definitionsmässigt Business As Usual (BAU).

Om man vänder upp och ner på definitionen blir det.


Min tes är att tillväxten upphör när tillgången på billig olja sinar. Med billig avser jag ett oljepris som det ekonomiska systemet har råd att betala utan att braka ihop.
Men egentligen behöver man inte bry sig om orsakssambanden. Och kanske finns det andra orsaker till att BAU upphör än just energibrist. Men just det faktum att BAU någon gång kommer att upphöra gör att man bör vara observant på utvecklingen. Det gäller då att ha ett enkelt och lättförståeligt verktyg och återigen använder jag börsindexet SP500.

Man får tycka vad man vill om börsen, men trots allt så är den en bra sammanfattning av den ekonomiska utvecklingen, åtminstone på lång sikt. Nedan en bild på SP500 från 1928. (Indexet skapades 1957 men man har gjort en fiktiv bakåt-beräkning.)




Jag har lagt till den gröna linjen som indexet har respekterat under många decennier och torde därför vara extremt viktig. Observera att det är log-skala vilket medför att en rät linje motsvarar en tillväxt på X % per år. Alltså exponentiell tillväxt.

Slutsatsen är att den dan linjen bryts så upphör BAU. Åtminstone det BAU som existerat under grafens tidsrymd. Det ekonomiska system som funnits under denna tid riskerar då att bryta samman.

Nu är det dock inte fullt så enkelt. Det nominella SP500 enligt ovan tar inte hänsyn till den inflation som varit. Det är inte omöjligt att det blir nån form av hyperinflation under slutfasen av BAU vilket skulle kunna skicka upp indexet till oanade höjder samtidigt som reala tillväxten är negativ. Men man kan istället titta på en graf över det inflationsjusterade SP500 enligt nedan.




Om man inflationsjusterar får man en helt annan bild av utvecklingen. Det sk 70-talet var betydligt allvarligare än man skulle kunna tro. Det intressanta här är dock att även inflationsjusterade SP500 respekterar en stödlinje (grön). Det är alltså denna linje man ska hålla koll på i första hand.

Den dan SP500 etablerar sig under den gröna linjen är det gonatt för BAU. Nu är det förstås en bit kvar dit så det kommer inte att inträffa i år, men eftersom nedgångar vanligen är snabbare än uppgångar så kan det vara dags inom några få år. Vi får se hur det går.

Det finns en invändning mot dessa grafer och det är att dom inte tar hänsyn till aktieutdelningar. Hade dom gjort det så hade det sett något bättre ut, speciellt för inflationsjusterade grafen under70-talet. Det spelar dock ingen roll för den relativa utvecklingen. Ett brott av resp stödlinje torde vara allvarliga tecken på att BAU är på väg att upphöra.

Och återigen, det här avser förstås USA, men om världens största ekonomi upphör att fungera så torde det påverka alla vi i Sverige. Och påverkan torde inte vara speciellt positiv rent ekonomiskt. Men för planeten är det sannolikt positivt.

Det här är troligen sista inlägget före några veckors semester. Ha en skön sommar!
BAU upphör när saker INTE fortsätter som dom alltid gjort beroende på en svår situation.

When things are continuing as they always do, despite a difficult situation.

lördag 16 juli 2011

Omfattning och startpunkt för kommande recession

Enligt mitt sätt att räkna så står det bortom allt rimligt tvivel att det kommer en recession framöver. Nästa steg är att försöka göra en prognos för omfattningen och startpunkten. Utgångspunkten är att höga oljepriser är en grundorsak till recessioner. Detta stöds av historiska fakta.

Bilden nedan är en uppdatering från inlägget  Price is King, del 2. Jag har lagt till två siffervärden invid de röda ytorna. Siffrorna representerar de röda ytornas storlek och antagandet är att efterförljande recession står i proportion till ytornas storlek. Med andra ord, höga oljepriser under lång tid skadar ekonomin allvarligt.


Riktmärket är förstås senaste recessionen "The Great Recession" som har värdet 271. Seanste veckan ökade värdet för kommande recession eftersom oljepriset fortfarande ligger över kurvan för SP500. Den svarta är alltså oljepriset (Brent Spot) och den gröna är SP500 dividerad med 12 (jag angav felaktigt 10 tidigare men det var en ren felskrivning).

Senaste veckan steg oljan medan SP500 backade vilket gjorde att gapet ökade. Den röda ytan ökade med 8 enheter och är nu 123. Det är mindre än hälften av 271, men torde öka ytterligare, åtminstone de allra närmaste veckorna.

Den vecka som den röda ytan "sluts" bör ungefär sammafalla med starten för recessionen. Det kan bara hända när oljepriset faller snabbare än SP500, dvs när oljans Demand Destruction har börjat. Teoretiskt kan det förstås hända också om SP500 skulle stiga snabbare än oljan, men det betraktar jag som uteslutet. "Den dan den sorgen".

Den röda ytans slutliga storlek ger då ett riktvärde för omfattningen av recessionen relativt "The Great Recession".

Nu finns det förstås en hel ocean av invändningar mot mitt sätt att räkna, men jag känner inte till nån annan som matematiskt/tekniskt försökt kvantifiera en kommande recession i förväg, men alla är förstås välkomna att försöka. Vi får se om detta  lyckas.

Ett ev nästa steg kan vara att koppla ihop röda ytans storlek till en BNP-siffra för nedgången och att senare försöka peka ut när en konjukturbotten kan tänkas inträffa (om den inträffar). Men tills vidare bör vi förbereda oss inför sämre tider.

Sammanfattning: Den röda ytans slutliga storlek blir ett riktmärke för omfattningen av kommande recession. Startpunkten för recessionen bedöms inträffa ungefär samtidigt som ytan sluts, dvs när Brent Spot korsar SP500-kurvan ovanifrån.  

fredag 15 juli 2011

Historical Oil Shocks

Ska man vara med i debatten om Peak Oil och tillhörande ekonomiska frågor bör man känna till lite om historien. Själv är jag relativt gammal och har upplevt 70-talets oljekriser i realtid, men alla yngre bör nog läsa på lite för att kunna förstå dagens situation och händelser.

Min uppfattning är att 70-talet var betydligt värre än finanskrisen för ett par år sen och även värre än dagens Europa-kris. Oljan och oljepriserna var ett betydligt större samtalsämne då än nu. Och oron för framtiden var avsevärt större.  Nu verkar inte många bry sig om vad som händer utanför den egna lilla bubblan (bubbla i dubbel bemärkelse).

Så uppfattar jag det, men jag tror också det kommer att växa fram ett annat medvetande inom nåt år eller så. Men i så fall beror det på nån rejält allvarlig händelse som konkret påverkar den egna tillvaron. I grund och botten hoppas jag på nåt sånt och ju förr dess bättre medan det kanske fortfarande finns en chans att reda ut sörjan vi hamnat i innan det stora kaoset utbryter. Och då pratar jag inte om klimatförändringar utan om ekonomi och oljebrist.

Nåväl, ett läsvärt dokument som ger en bra överblick är Historical Oil Shocks .



This paper surveys the history of the oil industry with a particular focus on the events associated with significant changes in the price of oil. Although oil was used much differently and was substantially less important economically in the nineteenth century than it is today, there are interesting parallels between events in that era and more recent developments. Key post-World-War-II oil shocks reviewed include the Suez Crisis of 1956-57, the OPEC oil embargo of 1973-1974, the Iranian revolution of 1978-1979, the Iran-Iraq War initiated in 1980, the first Persian Gulf War in 1990-91, and the oil price spike of 2007-2008. Other more minor disturbances are also discussed, as are the economic downturns that followed each of the major postwar oil shocks.
I dokumentet finns en sammanfattade tabell:



Skickar också med en bild över oljeprisets historiska utveckling.




Så läs nu och lär. Fast det blir ingen tenta, jag lovar ;-)

torsdag 14 juli 2011

SP500 - Rally Ahead!?

När det gäller TA så bör man tro på det man ser, inte se det man tror. Och just därför så påstår jag nu att det är stor "risk" för rally trots den globala finanssörjan. Å andra sidan brukar rallyn starta precis när det ser som sämst ut.

Nu tror jag dock inte på nåt ihållande rally över många månader men istället en snabb och ganska kort uppgång. Rallyt kan starta redan inom några få dagar, men kan också låta vänta på sig ett par veckor.

Det hela grundar sig på en sanslöst snygg formation för SP500 m.fl USA-index.


Det har bildats en perfekt Running Triangle tagen direkt från skolboken (se figure 1-43).

Implikationen är att det ska följa en snabb avslutande uppgång. I detta fall en uppgång som avslutar hela uppgången från botten våren 2009. Detta eftersom trianglar förebådar den sista rörelsen i en större uppgång/nedgång.

Det är alltså inte så att jag helt plötsligt blivit positivt inställd till framtidens ekonomiska utveckling. Jag bara ser ett mönster som innebär viss tidsfördröjning innan den större nedgången börjar. En nedgång som ska korrigera hela uppgången från våren 2009. Alternativt betydligt värre.

Men första alltså en uppgång till runt 1400 eller möjligen ända upp till nära ATH vid ca 1550. Den kommande toppen bör inträffa under mitten av hösten. Därefter möjligen en typ -87-krasch, men i vart fall en betydande nedgång.

Scenariet gäller så länge SP500 inte går under 1260 i närtid.

Ovanstående överensstämmer också men min analys av oljepriset där det dock inte har förlöpt helt smärtfritt, men jag håller fast vid att WTI ska ner till ca 84 och därefter rejält upp.

onsdag 13 juli 2011

Oljan och handelsbalansen

Redan för snart ett år sen noterade Cornucopia att handelsbalansen är på väg att krascha och menade att  "vi importerar allt mer plastprylar och elektronik från Kina, samtidigt som vår export inte hänger med." Och visst kan det vara så, men jag har en annan förklaring, nämligen The End of Cheap Oil vilket kan iakttas i min graf här.

Nedgången för handelsbalansen började på allvar ca ett år efter att oljepriset lämnade sin mångåriga komfortzon på 10-20 dollar per fat. Ett slumpartad sammanträffande?

Prognosen är att handelsbalansen korsar noll-linjen inom några få år enligt bilden nedan för att därefter fortsätta sin krasch med oöverskådliga följder för Svensk välfärd. Lägg märke till att handelsbalansen aldrig varit sämre än -2 % på årsbasis senaste decennierna. Under krisen i början av 90-talet blev den inte ens negativ.




Men hur kan det bli så här? Jo, för jag har räknat lite.... (alla ekonomiska data kommer från ekonomifakta)

Till att börja med förutsätter jag att tillväxten på nåt magiskt sätt fortsätter i sin långsiktiga trend på +2,5% årligen och att handelsbalansen följer med uppåt förutom oljeprisets inverkan. Alltså BAU (Business as Usual) trots framtida oljeprishöjningar.

Oljepriset förutsätter jag fortsätta sin exponentiella tillväxt på +20% årligen vilket jag visade första gången här. Det är förstås föga troligt med BAU under den förutsättningen, men här försöker jag vara lite positiv. Jag har dock satt +17 % per år för oljan för att kompensera för viss prisinflation.

Oljan noteras i dollar och då blir förstås totalkostnaden för oljeimporten beroende av valutarörelser, men jag har förutsatt att dollarn ligger stabilt vid 7 kr. Det troliga är dock att dollarn kommer att förstärkas (vilket försämrar kalkylen). Inte för att USA ligger speciellt bra till, men för att Europa ligger sämre till och att dollarn fortfarande är den globala reservvalutan. Samt att minsta tecken på att det går lite sämre för Sverige kommer att sänka kronan. Den effekten syns redan eftersom SEK har fallit runt 10% mot dollarn senaste 2,5 månaderna.

Och så har jag förutsatt att Sverige importerar 330 000 fat per dag (give or take) samt att det inte blir nån dramatisk minskning. Jag följer alltså Energimyndighetens prognos enligt bilden nedan (mina frågetecken).

Alla dessa positiva antaganden resulterar alltså ändå i att handelsbalansen kraschar totalt. Det enda som kan stoppa fallet är om oljepriset bryter sin stigande trend, men det förutsätter att den globala oljeproduktionen ökar rejält närmaste åren, vilket jag betraktar som uteslutet vilket också Stuart Staniford gör.

Det finns dock ett sätt att få stopp på det skenande oljepriset och det är via Demand Destruction men den dan så drabbas istället handelsbalansens inkomstsida, dvs exporten med samma resultat.....eller värre.

Så vi har alltså rumpan bak oavsett hur vi vänder oss. Men det är precis så Peak Oil-spöket jobbar. Syns inte, hörs inte, men finns där, tålmodigt arbetande bakom kulisserna.

Slutligen en liten notis jag hittade från en av finanskrisligans bubblare . Sverige ligger bara lite senare i tidplanen (min fetstil).

Om inte om hade varit så.......
Under 2010 steg det spanska handelsunderskottet med 4,2 procent till drygt 52 miljarder euro. Det motsvarar 4,9 procent av landets bruttoinlandsprodukt. Orsaken var uteslutande de stigande bränslepriserna och industriministern Miguel Sebastián betonar att om energikostnaderna räknas bort uppgår underskottet till endast 1,5 procent av BIP.

tisdag 12 juli 2011

Peak Oil = Peak Economy, textbook examples

Nedan är graf som numera bör betraktas som en klassiker. Den visar EU-ländernas oljeberoende. Och man får lättare rysningar utefter ryggraden.


Det som hänt efter att grafen publicerades är:

Greklandskris 2.0
Irlandskris
Portugalkris

Och så har vi då bubblarna i finanskrisligan, nämligen Spanien och nu nyligen Italien. Alltså samtliga PIIGS-länder har drabbats. Av någon anledning råkar PIIGS ligga överst även på oljeberoendetopplistan. Och ordningsföljden för de länder som hamnat i kris följer oljetopplistan perfekt. Träffsäkerheten är 100% hittills.

Om nu det stora oljeberoendet i kombination med stigande oljepriser är en orsak till kriserna så måste oljeberoendet minska kraftigt som en del av åtgärdsplanerna om dessa länder ska få ordning på sina ekonomier. Men för att klara ekonomin måste man åstadkomma nån form av ekonomisk tillväxt. Men det har hittills alltid medfört ökande energianvändning. Och PIIGS är höggradigt beroende av fossilbränslen (olja, kol, gas) och nästan allt måste importeras.

Grekland är faktiskt självförsörjande på kol men i övrigt är det tunt med inhemska bränslen. Bild nedan från http://mazamascience.com/OilExport/ där man själv kan undersöka hur det ligger till hos samtliga PIIGS-länder (och en massa andra länder också förstås).

 
I praktiken är det förstås svårt att klara transportbehovet med kol. Där är oljan oumbärlig. Men om dyra transporter medför press nedåt för tillväxten så blir det svårt att betala skulder.

Det som händer i PIIGS-länderna i dessa dagar ser jag som skolexempel på effekter av Peak Oil (som troligen också innebär Peak Energy). Alltså att det inte är oljebristen i sig själv som orsakar svårigheter. Effekterna poppar istället upp i form av ekonomiska kriser och de svagaste faller först.

Man ska dock inte tro att vi i Sverige klarar oss helskinnade trots att vi har stora delar egen energiproduktion. Den ekonomiska effekten av Peak Oil för Sverige tror jag kommer att hänga ihop med fallande exportinkomster. Det medför fallande energibehov varför nån regelrätt energibrist aldrig kommer att inträffa. Eller, nån gång kanske det blir energibrist och ransonering och sånt, men långt före dess kommer frånväxten att knacka på dörren.

Cornucopia skrev om ämnet här där det finns länkar och fler intressanta bilder.

måndag 11 juli 2011

Price is King, del 2

Skrev igår inlägget Price is King och menade att (olje)priset sammanfattar allt som har hänt och händer. Efterfrågan och tillgång samt framtida tro om efterfrågan och tillgång och hur dessa balanserar varandra. För att koppla till det enda som betyder nåt för vanligt folk, nämligen ekonomin, så jämförde jag oljepriset med börsutvecklingen via SP500.

Peak-Oil-utredningar i all ära, men i slutänden är det bara väl underbyggda utsagor om kommande ekonomiskt elände som kan få folk att höja på ögonbrynen. Så jag kanske kommer att tjata om sånt en del framöver.

Idag zoomar jag in lite utifrån gårdagens bild. Där hade jag satt MA13 på oljepriset med tanken att tillfälliga spikar inte spelar nån roll. MA13 valde jag för att det är ett helt kvartal och det bör gå en viss tid innan ekonomin börjar ta skada av höga oljepriser på ett märkbart sätt. I bilden nedan har jag dock tagit bort MA13 för att kunna studera de kortare trenderna.




Det skulle förvåna mig om det inte blir ännu en oljeprisinducerad recession. Som vanligt kommer förstås inte många att koppla detta till Peak Oil. Istället är det denna gång Grekland och kanske Italien som kommer att stå på de stora löpsedlarna. Eller så blir det USA även denna gång beroende på budgetproblemen där. Eller nåt annat, men absolut inte Peak Oil.

Inte än, men om typ 10 år kommer nog en massa  högutbildade ekonomer att komma upp med långrandiga förklaringar till varför det blev som det blev. Alltså att Peak Oil var den grundläggande orsaken till allt elände.

Men kom ihåg att du läste det först här....eller nåja, det finns ju några fler, men alltför få.

Apropå grottorna i förra inlägget så anser jag det är en farlig föreställning om man anser att grottorna väntar om ekonomiska tillväxten upphör. Det kan i själva verket sluta med just detta om man alltför hårt håller fast vid att evig ekonomisk tillväxt är ett måste.

Avslutningsvis så ligger SP500 just nu närmare 2% back medan Brent ligger runt 1 % back. Trenden mot recession förstärks alltså, åtminstone just idag.

söndag 10 juli 2011

Price is King (SP500 vs Brent)

Vad spelar det egentligen för roll hur stor oljeproduktionen är? Och om det spelar roll, vad rör det mig? (läs: medelsvensson). Och om det mot förmodan spelar roll så finns ju vindkraft, elbilar och effektivisering etc. Och om inte det räcker så kommer man säkert att hitta på några smarta tekniska lösningar. Eller så kommer politikerna att fatta några magiska beslut som gör att eventuell oljebrist bara drabbar de rikaste.

För övrigt så är ju vi i Sverige så otroligt duktiga på energieffektivisering och använder numera nästan ingen olja alls så varför bry sig om Peak Oil och dylika suspekta teorier. Men visst, Peak Oil kanske kan bli ett problem för vissa länder som inte har råd att köpa den allt dyrare oljan. Ex.vis så kanske Grekland får svårigheter framöver. Eller USA med sina astronomiska budgetunderskott etc.

Men javisst, det kommer säkert nån form av ekonomisk avmattning efter de senaste årens uppgång, men det är bara en del av de naturliga ekonomiska svängningarna. Efter konjukturuppgång kommer nedgång och därefter förnyad uppgång för så har det alltid varit.

Och om det värsta skulle inträffa så drabbar det ändå inte mig för jag har mitt på det torra. Bra jobb med hyfsad lön, etanolbil, inte alltför överbelånad bostad, buffert på banken, privata pensionsfonder etc.

För övrigt finns det gott om domedagsprofeter och dom har hittills haft fel. Det gäller bara att tänka positivt så löser det sig. För tillväxt måste vi ju ha. I annat fall väntar grottorna.

Så låter det. Jag blir så trött.....eller så vill jag bara skrika för att på nåt sätt försöka tränga igenom den kompakta muren av förnekelse/okunskap/blindhet.

Det troligen enda som kan få effekt är om den egna personliga sociala och ekonomiska tillvaron är hotad. Nu tror jag förstås inte att detta blog-inlägg kommer att göra nån som helst skillnad i det stora hela, men det vore fel att inte försöka. Och när helvetet brakar löst så kan jag åtminstone säga att jag försökte säga nåt om det i förväg.

Nåväl, efter den här frustrerade inledningen övergår jag nu till själva inlägget som utgår från bilden nedan.




Det handlar om att koppla ihop ekonomi och oljepris utan att bry sig om oljeproduktionen. Dessutom får ekonomin representeras av börsutvecklingen, här i form av USA-indexet SP500.

Jaha, men vad har det med Sverige att göra? Jo, man kan konstatera att börsen i Sverige fortfarande följer USA slaviskt. Eller rättare sagt: Globaliseringen har medfört att de allra flesta börser går åt samma håll, åtminstone på några veckors/månaders sikt. Och börsen är en mycket bra proxy för den ekonomiska framtiden på några månaders sikt.

Av bilden framgår att oljepriset (Brent) stigit med 20 % årligen de senaste dussinet år. Det är en exponentiell utveckling som i en semi-log-graf blir en rät linje. Oljan har förstås svängt en del under tiden, men trenden är +20 % per år. Denna ökningstakt medför en fördubbling på 3,5 år, vilket förstås är ohållbart i längden.

Beträffande SP500 kan man konstatera att detta breda USA-index nu ligger på samma nivå som vid kick-off för oljepriset våren 1999.  Större delen av tiden har dock SP500 legat under denna nivå.

Finessen med bilden är att jag dividerat indexvärdet för SP500 med tio. De röda ringarna markerar då de tillfällen där man kunnat "köpa" SP500 för mindre än tio fat olja. Man kan förstås fråga sig om dessa tillfällen innebär att oljan är "övervärderad" eller att SP500 är "undervärderad" (eller bägge). Vid första recessions-incidenten var det möjligen så eftersom det var en tillfällig oljepris-spik i en i övrigt sidledes rörelse som pågick både före och efter den spiken. Men icke desto mindre sammanföll den oljeprisspiken med en recession, som dock var relativt lindrig (för USA).

Annat var det 2008, då både oljan och SP500 kan sägas vara "övervärderade", men sånt vet man förstås inte förrän efteråt. Jag konstaterar bara att man även år 2008 kunde "köpa" SP500 för mindre än tio fat olja varpå den hittills djupaste recessionen efter WWII inträffade.

Och så har vi då dagsläget. Återigen är värdet för SP500 mindre än tio fat olja varför man alltså kan förvänta sig ännu en recession (i år eller senast 2012).

Finns det då ingen möjlighet att det inte blir recession? Jo, om SP500 går bättre än oljepriset de allra närmaste veckorna/månaderna så att SP500 blir dyrare än tio fat olja. SP500 måste i så fall gå sidledes samtidigt som oljepriset faller alternativt att SP500 stiger snabbare än oljepriset.

Det första fallet skulle kunna inträffa om det blir Demand Destruction (för olja)någonstans i världen utanför USA. Det enda område jag kan tänka mig är Europa, men i så fall torde Sverige drabbas av recession eftersom Demand Destruction hittills bara inträffat vid konjukturnedgång och Sverige är höggradigt beroende av exportinkomster från Europeiska länder.

Det andra fallet är osannolikt av flera skäl. Ett är att oljepriset normalt har större rörelser än SP500. Stigande index medför då stigande efterfrågan på olja och med hänsyn till att oljeproduktionen inte kan ökas lättvindigt så torde vi i så fall få se en snabb oljeprisökning till den punkt där SP500 (läs: globala ekonomin) inte klarar påfrestningarna. Även i detta fall kommer Sverige att drabbas via minskade exportinkomster.

Slutsatser:

Genom att enbart studera oljepriset och indexvärden kan man få en snabb och enkel indikation på kommande recessioner. Price is King. Som enda förutsättning gäller då att oljeproduktionen antas vara nära sitt kapacitetstak och inte enkelt kan ökas (oavsett när Peak Oil inträffar/inträffade).

Nuvarande läge indikerar en recession inom ett år. Det går dock inte att dra slutsatser om djupet eller längden, men det går att förbereda sig inför kommande sämre tider. Världen kanske inte kollapsar den här gången heller, men sånt vet man normalt inte i förväg....

lördag 9 juli 2011

Peak Oil under ytan

År 1994 gjorde Uno Svenningsson låten "Under ytan" som jag alltid gillat. Helt plötsligt slog det mig att den med mycket små förändringar kan göras till en låt om Peak Oil och den omöjliga ekonomiska tillväxten. Hoppas inte Uno tar illa upp.



Originaltexten finns här.  Video finns här. Håll till godo.

Under ytan
Finns olja och gas
Under ytan
Finns allt som behövs
Det finns mycket där som ligger
Som vi inte kan få upp
Men vi hittar aldrig svaren
Där på botten av atlanten
Under ytan

Jag vet, jag vet, jag vet att det finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att det finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att det finns där
Jag vet, jag vet, jag vet

Det skrattas och det lånas
Men slutar snart i kaos
Alla shoppar och blir till stackare där 
Som är helt utan chans
Jag ser att ingen verkar bry sig
Och inte heller jag
Rädslan är för stor och stark
För att göra något alls

Under ytan
Skäms jag för mig själv
Under ytan
Bränner bilden mig

Jag vet, jag vet, jag vet att det finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att det finns där
Jag vet, jag vet, jag vet att det finns där
Jag vet, jag vet, jag vet

Jag tänker på det ofta
Om det var i min egen makt
Då hade också jag förvandlats
Till ett monster utan ord
När jag ser all den olja
Som vi människor släppt lös
Det meningslösa bilandet
Då har jag svårt att förstå
Att alla har vi varit barn
Och hjälplösa nån gång
Älskat utan gränser
Älskat utan tvång

Under ytan
Är vi alla små
Under ytan
Kan en god själ förgås